Bästa glöggreceptet till julafton

December 22, 2014, 2:42 am

≫ Next: Det bästa i trädgården från 2014

Glöggen förknippar vi med advent och lucia och vi själva kokar den i början av december. Men när jag var barn var det framför allt till julafton vi kokade glögg.

Vi har kokat glögg efter samma recept så länge jag kan minnas. Med det här receptet blir glöggen stark och söt och den hör till vår familjs verkliga traditioner. Glöggrytan i koppar är också arvegods och för att det ska se fint ut när man lyfter på locket lägger vi i inte bara i mandel och stjärnanis utan också äppelskivor stansade med pepparkaksmått. Man måste dock vara försiktigt med stjärnanisen. Den är väldigt stark och kan faktiskt slå ihjäl glöggsmaken om den får ligga i för länge. Toppa bara med den strax innan servering.

Jag fick frågan på Instagram om receptet och lovade lägga ut det på bloggen. Vårt recept har sina rötter i apoteksvärlden och därför är ingredienserna till glöggen i gram, på sant apotekarvis! Grundreceptet är såhär:

600 gr vatten

600 gr socker

600 gr rött vin

600 gr sprit

Den sprit som användes i originalreceptet är den 95% apotekarspriten men glöggen blir så stark att man storknar redan av de varma ångorna när man hettar upp glöggen. Numer använder vi renat.

Vi brukar göra 4-dubbel sats och då tar man, omvandlat till liter: 2,4 liter vatten, 2,8 liter socker, 2,4 liter rödvin av bättre sort, 2,4 liter renat.

Häll i vattnet i en stor kastrull, typ syltkittel och mät hur högt upp på kastrullkanten som vattnet går. Vi mäter med en träslev och ristar en skåra vid vattenkanten. Ha i sockret. Då stiger vattennivån och nu ska sockerlagen koka tills dess den kokat ihop till ursprungliga vattennivån. Häll därefter i sprit och rödvin.

Nu är det dags att krydda glöggen. På apoteken tillverkades förr en kryddblandning som kallades Tinctura Aromatica. Denna tinktur var "magstärkande" och de äldsta kända receptet är från 1775. Då användes bland annat måtten uns och drakmer.

1/2 uns	Vit kanel
1/2 uns	Kanel
1/2 uns	Galangarot
2 drakmer	Kardemumma, skalad
1 libra	Sprit

Apoteket har fortsatt tillverka denna tinktur och nu kallas det rätt och slätt Aromatisk Tinktur.

Apotekets Aromatiska Tinktur är ett extrakt av 2,5 g kryddnejlika, 2,5 g kardemummafrön, 2,5 g ingefära och 10 g ceylonkanel med 63%-ig sprit till 100 g. Jag måste erkänna att vi aldrig ens försökt att göra egen tinktur och vi köper med gott samvete den färdigblandade tinkturen. Men det måste vara Apotekets. Den glöggkrydda som säljs på andra apotek smakar inte det samma.

Men historiskt har det ju gjorts glögg utan inblandning av apotek. Varmt kryddat vin har förekommit långt tillbaka i tiden.

Ernst ger i sin kokbok "Jul med Ernst" tips på hur man kan göra glögg på gammalt vis. Då såldes socker bara som sockertopp och att långsamt smälta sockret och låta det sippra ner i det kryddade vinet är ju ett spektakulärt och spännande sätt att koka glögg.

Men vi håller oss till vårt gamla apotekarrecept även om det lockar att testa Ernst recept.

Ha en bra dag!

↧

Det bästa i trädgården från 2014

January 1, 2015, 7:36 am

≫ Next: Det bästa i trädgården 2014 del II

≪ Previous: Bästa glöggreceptet till julafton

Så är trädgårdsåret 2014 till ända. Allt har som vanligt gått rasande fort och man har svårt att välja vad som betytt mest, vad som verkligen kommer att finnas kvar i minnet. 2014 har inrymt några stora förändringar inte minst på trädgårdsfronten.

Jag ville också under året testa en ny mall för bloggen och valde ett helt nytt utseende. Även om jag tyckte mycket om den nya layouten fungerade den inte i praktiken. Friend Connect och AdSence fungerade inte alls. Därför är jag nu tillbaka i gamla invanda fotspår. Lika bra det!

En årskrönika blir ju gärna kronologiskt och kanske är det just så vi helst vill se vår trädgård. Det är genom årstiderna vår, höst, sommar och vinter som vi allra helst vill minnas det som vuxit och årstidsväxlingarna följer naturens rytm och mot den ska man inte streta emot.

Från årets allra första månad, som till en början var snöfri vill jag gärna visa den här fina kombon av brun julros, vit ljung mot de fantastiskt fina rödbruna grenarna på björkspirea (S. betufolius 'Tor' E). Den bruna julrosen hade då stått i kruka för andra året i rad och kom att blomma långt in på sommaren. En av de finaste julrosor jag haft!

Men snön kom i början av februari i massor. Ett tjejgäng gjorde en minnesvärd resa till Wirå Bruk i Södermanland och på min systers lantställe fångade jag de här vackra lavarna på ett gammalt rosenhagtorn. Lavor och mossor är fantastiska och berikar verkligen under vinterhalvåret.

Hemma kom våren så smått och snödropparna plockades och sattes i vas så fort de skjutit upp sina små blomkalkar ur den vårvarma jorden. Alltid lika hjärteknipande!

Fler tidiga vårblommor hamnade i vas. Vintergäck och den bruna julrosen igen. Fick sällskapa med späda skott av fläder.

I mars var det dags för "Nordiska Trädgårdar" på Stockholmsmässan. Min favorit var Astrid Lindgren-trädgården. Där visades Astrids två världar sida vid sida, den från storstadens bakgårdar och den från Smålands stockar och stenar. Underbara var de låga, böljande murarna av ved, med mossor och vackra gräs. Så förgängligt men mycket vackert.

Under sena våren gjorde vi en skidresa till Franska Alperna. Det vore ju inte jag om det inte letades växter de syndvända sluttningarna där vårsolen smälte snön och små rännilar av vatten gav den tidiga grönskan en extra skjuts. Här blommade tussilago, saxifagra, skråp och som här på bilden julros.

Att komma upp till Bergslagen under våren är en ynnest. Grönskan är krispigt späd och alldeles ljusgrön. Solljuset är bländande vitt och man lockas att stoppa spaden i jorden bums. Bilen från stan fylls av vårblommor och först ut i krukor och urnor är penseerna. Jag väljer bara de små sorterna och gärna i färgställningar som påminner om styvmordsviolerna. Tycker de passar bäst i en naturträdgård.

I gräset tittar de få lökarna som finns kvar i jorden yrvaket upp. Vildsvinen har ätit upp de mesta och genom att inte sätta nya lökar - vilket är svårt att avstå - har vi lyckats göra trädgården ointressant för dessa fyrbenta mudderverk.

Bland de finaste vårblommorna hemma i stan var nog den röda backsippan 'Röde Klokke'. De ludna kronbalden är vackert rosaröda och klipper man inte bort de utblommade blommorna kan man glädjas av vackra fröbollar. Den frösår sig lätt om den trivs och just det här exemplaret är just en sådan frösådd. Den slog sig ner i gruset och fick stå kvar där den hamnat.

Ljuvlig på försommaren är också sockblommorna. De är helt suveräna marktäckare. Den röda sockblomman täcker bäst och är dessutom vintergrön. Sorten på bilden är en E. 'Niveum' med kritvita blommor på trådtunna stjälkar. Den är ganska sen med att veckla ut sina blad men den är värd att vänta på. En riktigt, riktigt vacker växt.

För oss blev det också en smula vemodigt att följa trädgårdens första månader. Vi hade beslutat sälja huset och i maj var det klart att trädgården med huset skulle överlåtas till nya ägare. En av de sista planteringar jag hann göra var den uppepå berget med funkior, heuchera och revsuga. Av funkiorna hade jag valt att ta skott av en tidigare sort jag fått av en släkting och komplettera med H. sieboldiana 'Francee'. Av heuchera valde jag sorten 'Rachel', en av de finaste med mörka blad. Både fetbladsväxterna och revsugan är skott från plantor som fanns här tidigare.

Grusträdgården kom till i samband med att vi behövde dränera runt huset. Hus mår bäst av att ha grus närmast kroppen och man fick helt enkelt utgå från det! Blev ändå en fin plats i trädgården tyckte vi!

Något som jag redan som ny trädgårdsägare för många år sedan önskade var japanska lönnar. Den sort som jag haft mest glädje av är den vanliga A. palmatum 'Autopurpureum'. Den började dyka upp i trädgårdar redan 1940-talet och det tyckte jag passade bra till vårt senfunkishus. I bakgrunden den bruna julrosen igen!

Husförsäljning och allt runt det tog tid och trädgården i Bergslagen fick sköta sig mycket på egen hand. Nu är det ju liksom tanken med en naturträdgård, att den inte ska behöva så mycket vård. Fram i juni hade gräs och örter växt sig höga och frodiga och belägrat trädgården med ett behagligt rufs.

Några växter finns kvar från en gammal trädgård som funnits runt det lilla huset. En av de mer högresta är stor gemsrot. Den är inte så vanligt men är en riktigt fin växt till förvildning. Den har stora, vackert formade blad som kommer ur marken riktigt tidigt på våren och på försommaren får den rikligt med solgula blommor på höga stjälkar. En blomma som syns på lång väg.

Gula blommor har tidigare inte hört till mina favoriter men man är inte sämre än att man kan ändra sig. Det är ju så många av de vilda blommorna som är gula och det är klokt att hålla sig till samma färgskala i en trädgård om den har naturen alldeles intill. Den här buketten med daglilja, strandiris, daggkåpa, nunneört och rödanlupna skott av häggmispel plockade jag för att testa ideer på nya färgkombos i plantringarna. Blev ganska lyckat ändå.

Det var första halvåret 2014! Vill så gärna visa andra halvåret också. Kommer i nästa inlägg.

Vill önska dig ett riktigt Gott Nytt År.

↧

Det bästa i trädgården 2014 del II

January 3, 2015, 10:51 am

≫ Next: Vinter i naturträdgården

≪ Previous: Det bästa i trädgården från 2014

Tänk vad man längtar till sommaren när man sitter och bläddrar bland bilder från året som gått! Bilderna från juni, juli och augusti minner om en sommar i Bergslagen som var riktigt, riktigt varm och solig. Det var länge sedan vi badade och simmade så mycket! Morgondoppen i sjön före frukost hör till de finaste minnena att ta med sig genom den kalla delen av året.

I trädgården och på tomten växte det förvånansvärt bra. Grundvattnet ligger högt där vi bor och det blir sällan torrt trots soligt och varmt väder. Dessutom har jag börjat naturgödsla mer frekvent. Från början hade jag en idé om att en naturträdgård inte behöver någon gödsel men faktum är att alla växter behöver näring vare sig de är tama eller vilda. En nyplanterad hassel eller hägg kan behöva lite extra skjuts i början innan rotsystemet vuxit sig starkt. Jag myllar ner lite hönsgödsel och lövkompost runt plantan och hoppas att en frisk och stark buske klarar hårda vintrar och gnagande djur bättre än ogödslade och klena syskon.

I somliga planteringar frösår sig de vilda blommorna precis som om man regisserat! Den gracila ängsklockan är en typisk Bergslags-blomma och trivdes förträffligt tillsammans med malörten i trädgårdslandet. Ängsklockan är tvåårig med har man fått in den i trädgården kan man få ha glädje av den under lång tid även om den dyker upp på lite oväntade ställen ibland.

Vildrosor har visat sig passa bra hos oss! De är ofta friska och härdiga och de ratas av älgarna som annars gärna äter på det mesta. Den här ljuvligt rosa sorten har jag fått som skott från min systers lantställe. Jag har inte lyckats artbestämma den ännu. Den har alldeles runda, röda nypon så det är ingen av de vanliga vildrosorna. Den är lågvuxen och skickar ut mängder av rotskott. Kronbladen är lite veckade och urnupna och de veka grenarna har små kloböjda taggar. Om någon har någon idé av vad det kan vara får ni gärna berätta!

Juli blev packmånad hemma i stan. Hus och trädgård skulle lämnas till nya ägare i augusti. Den här doftpionen fanns i trädgården när vi köpte huset och den har hört till en av mina absoluta favoriter. I alla 20 år vi haft vår trädgård har jag tänkt att en gång, en gång ska jag klippa av alla blommor på pionen och sätta i vas! Så i år gjorde jag det och det blev en helt fantastiks bukett. Men precis som med rosen på landet har jag inte kunnat hitta vilken sort det är fråga om. Den är väldigt lik Sara Bernhard men de yttre kronbladen är alldeles släta och färgen är mycket ljusare än hos Sara Bernhard. Men jag har tagit skott och satt på landet så jag har ännu chans att ta reda på vad det är.

Juli på landet i Bergslagen är ängens månad! Jag räknar sorterna och blir lika lycklig varje gång jag finner en ört som kommit för första året. I år var det jungfrulin som hade premiär. Också fjärilar hamnar på listor över ängens arter och jag försöker lära mig känna igen dem allihop. På bilden den sötaste av alla, blåvingen!

Ängen är granne med trädgården och här möts de odlade växterna med de vilda. Den lilla funkian 'Golden Tiara' samsas med gulblommande ängskovall under en björk.

Funkians ljust violetta blommor ser nästan vilda ut, så skira och enkla. Den är planterad i en gammal stubbe och tycks trivas riktigt bra.

En annan odlad och numer så vanligt perenn som passar bra i en naturträdgård är nävan 'Rozanne'. Den är ju ganska lös i växtsättet och står den i inte allt för fet jord ser den väldigt naturlig ut.

Honungsros vill man inte vara utan! Vårt exemplar trivs kanonbra vid husknuten och när alla blommor slår ut surrar det av hundratals bin och humlor runt den. Doften är ljuvlig och den bäddar in hela trädgården i högsommarkänsla. Blomningen varar inte så länge men den lämnar dekorativa nypon efter sig som man har glädje av långt in i december.

Bergslagen har gott om skogar och alldeles runt husknuten ligger så mycket skog att varje promenad bjuder på överraskningar. Det är inga små skogar man lär sig hitta i under en sommar! Många skogar är gamla och vindfällen och stubbar ser ut som små konstverk.

Hemma i stan förbereder och planerar jag för att "göra trädgård" på ett helt nytt sätt. Till den lägenhet vi köpt hör en stor terass med ett planteringsdike på 7 meter! Det ligger rakt i söderläge och jag kikar på torktåliga minibarrväxter, vackra gräs och suckulenter. Men ödet vill annorlunda och en stor brand i huset sätter stopp för planerna. Alla boende evakueras och vi flyttar till en villa i närheten. Runt det huset finns bara gräsmatta och några gamla äppelträd.

Träden ger rikligt med frukt men som det gärna blir på gamla fruktträd som stått oklippta blir frukten liten. Men vackert röda är äpplena och jag plockar mängder att lägga ut som dekoration.

Hösten kommer och det blir ett riktigt bra svampår. På landet plockar vi både kantareller och Karl Johan på tomten. Men bara till lyst! Vill man plocka för stekpannan ger vi oss ut i skogarna. De svampar som kommer på tomten behåller vi och det har faktiskt blivit fler och fler genom åren. Tycker att det är så skoj att ha svamp på tomten! Och riktigt dekorativt är det.

Störst skörd får man som alltid av trattkantareller och vi plockar dem långt in i november. Trots frost och köldgrader hittar vi dem som stela tennsoldater i mossan. Vi fyller korgar till bredden och vet till slut inte vad vi ska göra av all svamp!

Så blir det dags att förbereda trädgården för vintern. Pelargoniorna ska på vinterförvaring. I planteringarna klipps somligt ner och annat lämnas kvar att glädja oss under vinterhalvåret. Vi börjar lägga ut mat till fåglarna och på altanen samlar jag plock från skogen på hyllorna. De stora lärkträden en bit bort släpper mängder med grenar i höstvinden och jag plockar grenar med mig hem. Inget barrträd har så vackra kottar som lärken.

Så nu vid nyår kom första snön och allt blev gnistrande vitt. Temperaturen kröp ner till minus 20 grader och jag ängslas en del för rosorna som inte hann få täckning. Men kärleksörten på bilden bryr sig inte och klär så fint i de tunna snötäcket. Den hör absolut till de perenner som passar att sparas över vintern.

Så är året slut. Drömmar och planer för nästa år tar vid och man är tacksam över att man har en bit jord att sätta spaden i!

Hoppas du får ett riktigt fint trädgårdsår 2015!

↧

Vinter i naturträdgården

January 8, 2015, 9:32 am

≫ Next: Min favorittulpan

≪ Previous: Det bästa i trädgården 2014 del II

Vistelsen uppe i Bergslagen bjöd i alla fall på några dagar med snö och en liten gnutta sol.

Frost och bara några centimeters snö kan vara väldigt vackert. Strukturer och former framträder på ett helt annat sätt än när allt är grönt. Någon sa mig att en tredjedel av trädgården bör bestå av vintergrönt. Jag är beredd att hålla med! Tycker det är så fint med det vita frostiga mot djupgröna toner.

Såhär granne med skogen tycker jag att granar passar bra till vinterträdgården. De självsår sig i mängd och de är bara att rycka upp de små fröplantorna som man inte vill ha kvar. Jag klipper dem i juni - juli när årsskotten vuxit ut. Men bara så att de ser kraftiga ut. Jag vill inte att de ska se alltför formklippta ut. Det passar bäst i en stadsträdgård.

Finns ju förståss granar som är täta av sig själva. I förgrunden sockertoppsgran (Picea glauca 'Conica'). Den borde användas betydligt mer tycker jag. Den är ju toppen! Tålig, vacker och ger struktur till vilken ymnig plantering som helst. Fin är också fågelbogran (P. abies 'Nidiformis'). Även den är kalasbra och eftersom det är en form av den vanliga granen passar den i en naturträdgård. Den har jag på några andra ställen i trädgården.

Planteringslådor och möbler har vi snickrat med tåligt virke för att de ska kunna klara väder och vind året om. Tycker att även dom blir fina i snön!

Granarna runt uteplatsen kommer med tiden att bli för stora men så länge de är lagom bidrar de till rumsbildningen och goar in terassen.

I de gamla hagmarkerna har blåbärsriset tagit herraväldet. Vi har klipp upp flera gångstigar som slingrar sig mellan olika delar av tomten. Stigarna betyder väldigt mycket för hur man upplever markerna. Och nu när de är snötäckta syns de ordentligt och bjuder in till små promenader.

Nere vid bastun ser sommarköket övergivet ut men vi eldar i öppna spisen när vi badar bastu. Så härligt att se skenet fladdra från lågorna, särskilt när det börjar skymma! Tallen i mitten har fått vara kvar några år som insynsskydd men nu har den vuxit sig för stor och måste bort!

Det är inte bara stigar, buskar och träd som är fina i vinterträdgården. Fröställningar från några utvalda perenner får vara kvar. Här kärleksört som fått så fina rödgula stjälkar i kylan.

På matbordet nere vid sjön står krukorna kvar. De är fyllda med sand och det har visat sig vara bättre än jord. Risken är då mindre att krukorna fryser sönder. Ovanpå sanden kan man sommartid lägga vackra stenar eller mossa. Behöver ju inte planteras över allt!

På rosorna är nyponen kvar. De blir fantastiskt vackra i frosten. Har klippt bort vissna blommor på klängrosorna i sommar för att simulera till nya knoppar, men jag tror jag ska hoppa över det och vara glad för alla nypon i stället!

Vacker med frost är också rönnspireans fröställningar till vänster. Och björkarnas vita grenar lyser upp skogskanten. Just nu är de så vackra där de står tätt tätt men jag vet att det är dags att röja i år. De måste få gott om livsutrymme för att växa bra.

Nu när jag sitter här och skriver har allt det vackra tinat bort! Jag älskar snö och kyla men vårlängtan gör sig påmind ideligen trots allt det vackra som vintern för med sig.

↧

Min favorittulpan

January 15, 2015, 5:52 am

≫ Next: Läckra krukor trend på Formex!

≪ Previous: Vinter i naturträdgården

Så här på tulpanens dag översvämmas webben av färgglada och underbara inlägg och bilder på älskade tulpaner.

Sofia visade en tulpan växandes mitt i en ängsmark. Det är nog helst så jag ser tulpaner. En och en i ängsgräs, skira och väna. Sofias inlägg kan du se här => Drakängen

Men vill jag visa en favoritsort för snitt blir det en betydligt ymnigare historia. Då väljer jag helst den fantastiska sorten 'Orange Princess'.

Det var när Norrby Trädgård visade den fina buketten här ovan på Kistamässan 2011 som jag fick upp ögonen för den här tulpanen. Orange grundfärg med schatteringar i rosa och på utsidan lime. Hur läckert som helst.

I knopp vet man inte riktigt vad som anas…..

Men fullt utslagen är den grandios.

Inte en enda blomma får gå till spillo och har den råkat gå av blir den lika fin i en liten sockerskål. Också den här bilden från Norrby Trädgårds monter. Fast jag tror att det är året efter, 2012 och på Nordiska Trädgårdar.

Ha en skön kväll vänner och njut av alla tulpaner.

↧

Läckra krukor trend på Formex!

January 18, 2015, 8:10 am

≫ Next: Ovanligt amaryllistips!

≪ Previous: Min favorittulpan

Så blev det ett kort besök på Formexmässan. Vän av ordning kanske undrar vad en rapport från Formex har på en trädgårds- och naturblogg att göra! Men det är ganska tydligt att gränserna mellan inredning, design, dekoration, mat, odling, trädgård och natur har suddats ut. Trädgård och natur fanns över allt på mässan, i nästan varenda monter, som bakgrund och dekoration eller för att lyfta fram och rama in de egenliga objekten. Som Charlotte med Trädgårdsflow sa "….till och med Åre Choklad har vattenkannor och trädgårdsgrejor i sin monter".

Saker gjorda av naturliga material har alltid legat mig varmt om hjärtat. Läder, näver, nordiska träslag, sten, skiffer, ull, lin och så vidare. Det har också smittat av sig på färgskalan som går i jordfärger, gråtoner, mjukt vitt och beige.

Shepherds monter till vänster med naturliga färger och materila.

Det finns fortfarande många designers och tillverkare som håller sig till det här temat och tillsammans med "ljust och fräscht" har man tagit det till sig som det typiskt nordiska, svalt som en fjällbris. Som i Shepherds fina monter. Här fanns alla de vackra naturliga ingredienserna mot en svalt blå bakgrund och hyllor i mild turkos.

Formex mässans egna färger och en härlig färgexplosion i Matteus monter

Men något har hänt! Total på mässan fanns här mer färg än man sett på länge och det var så härligt! Redan på kataloger och på Formex egna folder var det färg så det förslog. Och i Mateus monter riktigt sprakade det om porslinet! Keramik i grönt, orange, klarblått.

Och tänker man efter är naturen inte alls färglös. Från vårens ljuvliga blåsippor och junis gula gullvivor, sommarens rosa och blå klintar, åkerrenens rosa klöver, ängens rödfibblor och blåklockor, höstens röda nypon och den sprakande höstlövsfinalen i septmeber. Här finns hur mycket färginspiration som helst.

Fina krukor från bland annat Wikholm

Jag tror vi längtar efter färg! Färgrikedomen syntes framför allt i alla dessa vackra glaserade krukor. De dök upp i många montrar och var nog den "trend" på blom- och trädgårdsfronten som jag tyckte kändes tydligast. Mönsterbilder från 50- och 60-talen med glasyrer i petrol, kobolt, aquamarin och ljusgrönt. Superläckert! Fina krukor fanns bland annat hos Wikholm och Caesar Collection. Kanske får våra krukor i betong, zink och terracotta lämna plats för glaserade krukor med färg och mönster i framtiden även utomhus?

Nu finns det ju förståss en begränsning eftersom glaserade krukor oftast inte tål att lämnas ute och många passar bäst som ytterkrukor till växterna inomhus. Men eftersom det också är en rådande trend att trädgården flyttar in och att terrasser och altaner blir förlängda vardagsrum är det logiskt att tänka sig att formspråket och färgerna smittar av sig även på våra ytterkrukor och urnor.

Ha en skön kväll vänner!

↧

Ovanligt amaryllistips!

January 21, 2015, 6:58 am

≫ Next: Ängen inspirerar

≪ Previous: Läckra krukor trend på Formex!

Webben kan verkligen vara en källa för nya bekantskaper och utbyte av både det ena och andra i växtväg.

Fick för en tid sedan ett mail av en skribent i Florida som tänkte skriva om en av mina älsklingssorter av amaryllis, 'Benfica'.

Amaryllis 'Benfica'

Svårt att hitta bilder på 'Benfica' fick jag veta och därför var det roligt att kunna bidra med en bild! Kika gärna här på Pennys spännande artikel: Tampa Bay Times

Kanske kan man tycka att det är en konstig tid på året och skriva om amaryllis särskilt om ämnet är att skapa drama i trädgården och amaryllisen nämns tillsammans med Caladium. Men det visar att det sätt vi är vana att se amaryllis, som julblomma, inte är allenarådande. Är klimatet det rätta betraktas amaryllis som en vårblommande lökväxt för trädgården!

Har man turen att få amaryllis att överleva till nästa säsong kan de hända att den så småningom kommer in i sin egentliga årsrytm.

Amaryllis 'Nymph'

Jag har en Amaryllis 'Nymph' som haft godheten att komma tillbaka. Första året planterad i Waldemarsuddekruka med lite andra vårlökar och murgröna.

Amaryllis 'Nymph' i knopp för andra året

När den var utblommad var jag för lat för att gräva upp lökarna. De fick vara kvar men jag klippte bort de blad som växte ut eftersom jag egentligen bara ville behålla murgrönorna. Och se, i februari året där på kom helt överraskande flera knoppar. Som ni ser har murgrönan vuxit en hel del men det tycktes inte bekomma amaryllisen.

Allt står fortfarande kvar i krukan och jag väntar med spänning på vad som ska hända i år. Har jag tur blir det kanske en vårblommande Nymph i år också!

↧

Ängen inspirerar

January 23, 2015, 6:32 am

≫ Next: Kulturarv i kruka - Mönjelilja

≪ Previous: Ovanligt amaryllistips!

Ängen min!

Vad man kan längta efter en sommaräng såhär års! Känns som en ynnest att få ha en liten äng på ägorna att längta till. Ängen har alltid inspirerat mig att lära mig mer om natur- och kulturmarksvård.

Bra bok från Jordbruksverket!

Och den här boken tror jag är min största inspirationskälla! Så många gånger jag har bläddrat och läst, antecknat och funderat, planerat och drömt. Utgiven av Jordbruksverket är det ju en fackbok riktad till jord- och skogsbrukare. Men det kan räcka med att äga en bit mark för att den ska vara användbar och vill man odla en naturträdgård är den full av tips och idéer som kan inspirera till att skapa biotoper för många växter och djur.

Men det tar tid att skapa en naturträdgård. Det är ju inte så att man ritar sin trädgård, anlägger murar och gångar, gräver för nya rabatter och planteringar. Man utgår lite av vad som finns och bygger varsamt vidare på det. Att exempel genom slåtter få en äng just så blomrik som man önskar kan ta tiotals år. Så tålamod är ledordet. Inte alltid så lätt ska jag lova och visst händer det att man "anlägger" bara föra att man inte kan låta bli! Det är trots allt viktigt att inte bli rigid! Det måste finnas något utrymme för skaparglädje också :-)

Nu önskar jag bara att säsongen sparkar igång. I år har vi några rejäla utmaningar eftersom vi fixat avlopp och borrat ny brunn och det är enorma sår i backen som måste fixas till.'

Blir du nyfiken på boken? Den finns att köpa här => Jordbruksverket webbutik

↧

Kulturarv i kruka - Mönjelilja

January 25, 2015, 8:06 am

≫ Next: Sticklingsdags

≪ Previous: Ängen inspirerar

Läser i senaste numret av Lantliv om mönjelilja och blir lite extra glad för den egna jag har i fönstret.

Mönjelilja vill stå ljust för att blomma

I tidningen finns den beskriven tillsammans med bland annat porslinsblomma, julkaktus och hibiskus som gammalt "Kulturarv i kruka". Där kallas de alla klenoder och somliga sorter har kanske gått i arv i generationer. Helt klart står de för hemtrevnad och fin förankring bakåt i tiden.

Som ofta när jag vill läsa om gamla krukväxter plockar jag fram en gammal bok från 1940-talet som jag ärvt efter min mormor.

Mönjelilja kallas Clivia i denna gamla blomsterbok

Där kallas mönjeliljan för clivia och på latin heter den just Clivia miniata och är uppkallad efter en lord Robert Clive.

Mönjeliljan är tålig och klarar både mörker och torka. Men vill man njuta av de vackra blommorna bör man ställa den ljust, helst i ett öster- eller västerfönster. Låt den stå lite torrare på vinterhalvåret. Då visar sig knopparna längst ner i bladrosetten i mars - april. Det växer med tiden ut flera bladrosetter runt moderplantan och varje bladrosett kan ge en blomsterstängel. Det går också bra att dela plantan och sätta de nya rosetterna för sig i egna krukor, men de måste ha vuxit sig ganska stora för att kunna klara att skiljas från moderplantan.

Skultuna kruka mässing av Monica Förster

Mönjeliljan är dekorativ även när den inte blommar

Jag fick en bladrosett av en släkting för många år sedan som blommat flera år i sträck. Men även nu på vinterhalvåret är den fin i fönstret där den står, med sina mörka, dekorativa blad.

Mönjelilja i Edvard Anderssons Växthus

Clivian, som hör till familjen Amaryllisväxter, växer vild i Sydafrika. I Edvard Anderssons Växthus i Bergianska finns den planterad i "Sydafrikarummet" tillsammans med andra iris-, amaryllis- och liljeväxter från trakten. Bilden här ovanför tog jag på ett besök där för några år sedan.

Ha det gott.

Mönjelilja;Clivia_miniata;gammal_krukväxt;kulturarv;Kruka_mässing_Skultuna;Monica_Förster

↧

Sticklingsdags

January 27, 2015, 12:03 am

≫ Next: Blommig fredag - tema VITT

≪ Previous: Kulturarv i kruka - Mönjelilja

I går kom sticklingar från saintpaulia i jorden. Det sägs ibland att trädgårdsmänniskor inte är så förtjusta i krukväxter. Känner mig som undantaget som bekräftar regeln :-) Jag tycker krukväxter hör till och vad vore ett hem om det inte fanns lite grönt? Det blir både hemtrevligare och hälsosammare.

Sticklingar av älskliga saintpaulior.

Om mitt trädgårdsintresse tog fart när jag var i England hos en släkting som fjortonåring, började nog intresset för krukväxter tidigare. Minns att jag hade varit sjuk och hemma från skolan och när jag blivit frisk fick jag en slant av mamma att gå till växthuset och köpa mig en krukväxt! Det blev en pussmun. Jag minns det så väl och jag var åtta år.

Just saintpaulia minner mig om mormor som hade hela köksfönstret fullt. Plantor som blommade och sticklingar just satta i jorden.

Krukor av gamla toarullar håller fukten bra!

Det är tacksamt att sticka saintpaulia. Bara knipsa av blad med en bit stjälk, en sådär 2 cm. Låt dem ligga ett par timmar så att sårytan läks och stick ner dem i sådjord. Man bör vara lite försiktigt med vattning. Därför är gamla toarullar bra som krukor. Det syns så väl när de börjar torka och det är dags med lite vatten igen. (bra recycling av toarullar också) Botten i krukorna gör jag av melittafilter. Efter ett par veckor bör det ha kommit små miniatyrblad som bildar en liten bladrosett som kommer att blomma redan i sommar!

Ha en skön dag!

Saintpaulia;stickling;krukväxtstickling;kruka_av_toarulle;recycling_toarullar

↧

Blommig fredag - tema VITT

January 30, 2015, 12:06 am

≫ Next: Årets första sådder

≪ Previous: Sticklingsdags

Ja, vad vore planteringarna utan vitt! En plantering kan kännas en smula tung och ge en känsla av att det fattats något utan att man egentligen förstår vad det beror på. Men efter att en vitblommande växt eller växt med vitbrokiga blad lagts till känns det så mycket lättsammare och med ens förstår man vad det var som fattades!

Vi har två små planteringar på nordvästra sidan av huset. Här är halvskuggigt läge och ganska fuktigt.

Astilbe, strandiris, vitpytta och vit trädgårdsstormhatt.

I den högra planteringen utgör vitblommande trädgårdsstormhatt (Aconitum x cammarum 'Alba'), blå strandiris (Iris sibirica) och majbräken basen på högsommaren. Jag har också satt flera plantor med vitpytta (Achillea multiplex 'Boule de Neige') som vävarväxt. Blommorna är alldeles kritvita och de små bollarna är enormt fina där de växer i bräkenbladen och irisens långa, smala blad. En vitblommande astilbe (A. ardensii 'Rock and Roll') står på kanten till ett litet stenparti vid huskunten.

Och det är det vita blommorna gör den här planteringen så skir och fin på högsommaren!

Ormöga, olvon, vitblommande lungört och hosta.

På andra sidan köksingången fanns tidigare bara majbräken. Här är det dunkelt nere vid marken bakom kompost och köksaltan. För att skymma ett fult elskåp har jag planterat ett olvon (Viburnum opulus). Busken har inte börjat blomma ännu (har lånat bilden från Wikicommons) men jag vet att olvonets kritvita blommor lyser som små lyktor i skymningen. På marken sprider sig vårblommande ormöga ( Omphalodes verna) och några plantor av vitblommande lungört (Pulmonaria 'Sissinghurst white') är fin till med sina vitprickiga blad. Som en solitär har jag satt en hosta med vita bladkanter av en okänd sort. Ursprungligen en gåva från en släktings trädgård.

Utan det vita hade nog de här planteringarna varit ganska mörka och murriga. Så utan vitt i trädgården kan man inte vara.

↧

Årets första sådder

January 31, 2015, 6:38 am

≫ Next: Trädgårdens färger

≪ Previous: Blommig fredag - tema VITT

Nu är det verkligen hög tid att beställa frön till de växter som måste förkultiveras tidigt på året. Nästan lite i senaste laget men bättre sent än aldrig. Årets första inköp blev en blandning av grönsaker, medicinalväxter och vilda växter.

Av dem som jag absolut inte ville missa hör blomstermorot (Dacus carota 'Dara'). Skulle jag bara beställa en enda fröpåse i år så skulle det bli den. Har sett den på bild och läst om den så jag är väldigt spänd på den här sorten. Tycker den ser så fantastiskt fin ut!

Frön av tomater måste också i jorden tidigt om det ska hinna bli någon skörd i år. Jag gillar riktigt gamla sorter och hittade de här två.

Till vänster 'Purple Calabash' en kulturarvssort från 1600-talet. Från tidigt 1800-tal kommer pärontomaten 'Read Pear'.

Att tobak har funnits länge känner man ju till. Röktobaken heter Nicotiana tabacum och är inte den tobaksväxt som man oftast ser i planteringar. Men att blomstertobaken (N. alata) är gammal visste jag inte.

Sorten 'Grandiflora' till vänster är från 1800-talet. Till höger en ännu äldre tobaksort , knekttobak (N. glutinosa 'Big Mouth'). Den namngavs till och med av Linné på 1750-talet. Ser lite spännande och ålderdomlig ut. Måste testas!

Till vänster en skogsklocka (Campanula cervicaria) som växer vild men är sällsynt. Jag har sått och planterat den tidigare men den försvann när vildsvinen grävde runt i planteringen. Dags för nytt försök! Till medicinalväxterna hör läkevänderot (Valeriana officinalis) till höger. Även om den passar i trädgårdslandet kommer jag nog att sätta den i diket bakom bastun. Den växer vild i trakten och jag tycker den år så vacker att jag gärna vill ha den själv.

Sist i beställningen två sorter av minipensé. Önskar mig massor att sätta ner i krukor och lådor, i rabattkanter och vid stenarna. Kan inte få för mycket av dem.

Jag valde sorter som inte ser så förädlade ut utan mer likar den vilda styvmorsviolen. Sorten 'Sorbet Phantom' till vänster och 'Sorbet Blueberry Cream' till höger.

Det var årets första fröbeställning! Om någon månad är det dags med omgång nr två!

Allt är beställt från Impecta och det är också därifrån jag lånat bilderna.

*****

Här nedan ett urval av de växter som måste förkultiveras under årets första månader. Mest för mitt eget komihåg och att kunna gå tillbaka och kolla mot!

Utplanteringsväxter och ettåriga växter

Ageratum

Begonia

Blomman för dagen

Blomstertobak

Dahlia

Fingerborgsblomma

Flitiga lisa

Heliotrop

Jätteverbena

Kanna

Klockranka

Lobelia

Malva

Minipensé

Nejlika

Njurvinda

Palettblad

Pelargon

Petunia

Zinnia

Bär, grönsaker och kryddor

Ampeljordgubbe

Aubergin

Basilika

Bindsallad

Blekselleri

Chilipeppar

Citrongräs

Gurka

Kapkrusbär

Kattmynta

Kronärtskocka

Lakritsrot

Mynta

Oregano

Paprika

Ruccola

Salvia

Tomat

Perenner

Akleja

Alpmartorn

Anisisop

Backnejlika

Backtimjan

Bergvallmo

Blodtopp

Bolltistel

Ginkgo

Humle

Lupin

Läkevänderot

Nepeta

Porslinsanemon

↧

Trädgårdens färger

February 2, 2015, 12:09 pm

≫ Next: Vacker in i döden

≪ Previous: Årets första sådder

Jag tänker på färgerna i min trädgård. Naturen finns alldeles intill och gränsen mellan trädgården och naturen är ganska flytande. I naturen finns ingen färgkoordination och man måste ta de färger till sig som naturen bjuder. Men jag blev ändå nyfiken på om det kanske trots allt skulle finnas någon struktur, något tema.

Jag letade fram fyra bilder ur arkivet med buketter av vilda och förvildade växter. Bilderna är från maj, juni, juli och början av augusti. Ganska snart ser man att alla färger i färgcirkeln finns med utom de från rödorange, orange till gulorange. Men färger från gult, grönt, blått, över till violett och rosaröd finns där! Inte så dumt att få det på pränt såhär. Blir en god hjälp när man planerar den tama delen av trädgården. Tomatrött, rostbrunt, orange, gulorange är alltså inte så lyckat.

Buketter från maj, juni, juli och augusti visar den vilda trädgårdens färger

Men med så många färger i paletten kan man bli ängslig för den där sillsalladen som man inte gärna vill ha i sina planteringar. Då får man kika på vad proffsen gör! På mitt besök på Chelsea Flower Show 2011 hade trenden med planteringar inspirerade av vildflor slagit igenom på allvar. Där blandades färger friskt och perenner och annueller varvades med bara några få av varje sort intill varandra.

Härligt gult i "The Daily Telegraph Garden" Chelsea Flower Show 2011

I "The Daily Telegraph Garden" dominerade gult. Härligt vilt!

Vackra färger i "The SKY Shades Garden", Chelsea Flower Show 2011

Och i den här underbara, nästan lite nordiska trädgården, "The SKY Shades Garden", dominerade kalla färger.

Inga blommor i orange, tomatrött eller rosbrunt. Men en härlig blandning av färgcirkelns alla andra färger. Precis som i den Bergslagsnatur som jag vill ska kunna inspirera min trädgård.

↧

Vacker in i döden

February 4, 2015, 2:52 am

≫ Next: Planer för sommarkrukorna

≪ Previous: Trädgårdens färger

Tulpaner i fång, krispiga, knoppiga, i täta buketter. Så har vi älskat våra tulpaner. Men så dyker de franska tulpanerna upp på scenen, långa eleganta, förnäma och man är fast!

Underbara i knopp med vackra ådringar på kronbladen. Och när de slår ut lägger de sig divigt över vaskanten.

De dör långsamt och kronbladen vrider sig i vackra mönster och där på köksbänken, på väg till komposten är de vackrare än någonsin!

Såhär såg de ut när de var nyinköpta hos duktiga Huddinge Blosteraffär.

Sorten heter 'Menton'. Kanske efter den vackra staden Menton på franska Rivieran? Skulle i så fall passa den här vackra tulpanen.

Ha en skön dag!

↧

Planer för sommarkrukorna

February 7, 2015, 10:13 am

≫ Next: En vildare gräsmatta

≪ Previous: Vacker in i döden

Lördagar har jag det lite extra bra! Maken lagar middag och jag får inte hjälpa till. Härlig egentid och jag sätter mig att skriva ett blogginlägg.

*****

Jag har egentligen aldrig använt bloggen som trädgårdsdagbok, inte så där för min egen del som stöd för minnet, med anteckningar om planer, inköp, vad som funkat, vad som inte alls har funkat och så vidare. Det har skrivits ner i anteckningsböcker och på listor i datorn i stället. Lite fånigt egentligen i stället för att ha allt på samma plats, i bloggen!

Skrev lite om fröinköpen och nu har turen kommit till några av de krukor vi brukar ha. Har tänkt försöka vara lite välplanerad i år och bestämma i förväg vad som ska köpas in och planteras. Har gått igenom hela fotoarkivet och verkligen försökt minnas vad som har fungerat bra, vad som har varit fint och vad jag vill upprepa i år.

Först måste det bli fråga om att begränsa antalet krukor eftersom det lätt blir både svårskött och rörigt med för många. Men det blir i alla fall på köksaltanen, på verandan, på försukvisten, vid lillstugan, vid boden, vid uteplatsen, vid bastun och uteköket, bryggan…..usch vad det är svårt att begränsa!

Men här är i alla fall några som jag absolut är säker på, baserat på vad som varit bra tidigare år.

När man kör lilla vägen fram till oss är den här krukan det första man ser. Att en pelargon skulle passa med granskogen som fond var en liten överraskning. Den står i en stor kruka på en sten mitt i blåbärsriset och har trivts hur bra som helst. Nu står den i garaget och väntar på ytterligare en sommar vid skogskanten. Tyvärr har jag inte namn på pelargonsorten. Köpte den i all hast och hann inte fråga.

Pelargon vid skogskanten

På lilla bänken precis vid stora björkarna när man kommer in på tomten, med smågranar som grannar har snöflingan varit så fin. Den trivs bra i halvskuggan under träden och mot slutet av sommaren växer den in bland grangrenarna och ser nästan ut att höra till naturen.

Snöflinga

Lite längre in på tomten har jag en gammal mossig betongkruka med en funkia i. Den har stått flera år i krukan men det har ju varit milda vintrar. Samma moderplanta har givit telningar som står i ett par andra krukor också. Tveksamt om de klarat årets vinter eftersom det varit barfrost med temperaturer nedåt -15. Just nu är det 65cm snö i Bergslagen men det hjälp nog inte. Kommer kylan före snön kan det vara klippt. Har de inte klarat sig blir det absolut en nya funkior i krukorna.

Funkia i betongkruka

Nästa säkra val blir grusnejlika i korgen på den grå bodväggen. Hade den i förfjol och tyckte mycket om den. Blir absolut ett par plantor i krogen i år också. Grusnejlikan vill inte torka ut så korgen är fodrad med plast med endast några få hål i för dräneringens skull.

Grusnejlika (Gypsophila muralis)

Finns som sagt många ställen att fylla men jag börjar så här med det säkra valen. Resten kräver lite trevlig tankemöda.

Ha det gott

↧

En vildare gräsmatta

February 9, 2015, 8:27 am

≫ Next: Stor gemsrot - växtporträtt

≪ Previous: Planer för sommarkrukorna

Vår gräsmatta runt huset i Stockholm - som vi numera har sålt - fick med åren ett underbart vårflor av bellis, gullvivor och revsuga.

Gullviva och bellis i gräsmattan

Bilden här ovanför är några år gammal. Då hade bellis och gullvivor precis börjat sprida sig ordentligt.

Bellis och revsuga

Så småningom vandrade revsugan in, alldeles på eget bevåg men det blev väldigt vackert tillsammans.

Nu vill jag skapa samma fina vårliga gräsmattor i Bergslagen. Jag får göra som jag gjorde tidigare, plantera in fröplantor som sedan får sprida sig på egen hand. Det brukar ta några år, men sedan fullständigt exploderar det. Bellis frösår sig utan att man hinner märka hur. Revsugan förökar sig med utlöpare och sköter sig också på egen hand. Gullvivorna sätter frö ganska sent på säsongen så det kan vara klokt att stödså med lite köpt frö. Gullvivefrön är ljusgroende så de ska inte myllas ner utan bara spridas ut. Men skapa gärna några kala fläckar i gräsmattan för att öka möjligheten att få starka plantor.

Revsuga, bellis och gullviva

Revsuga finns med både gröna, röda och marmorerade blad. Ska man låta den sprida sig i gräsmattan tycker jag att den helt gröna är finast.

Grönbladig revsuga är finast till gräsmattan

Vi hade både rödbladig och grönbladig i vår matta, men den grönbladiga (ovan) ser naturligast ut.

Fram i mitten av juni när allt har blommat ut är det dags att klippa gräsmattan som vanligt. Det är viktigt för att höga gräs inte ska ta överhanden och kväva vårblommorna. Gullvivorna gror aldrig i högt gräs. Fröna måste ha gott om ljus för att gro. Efter de första klippningarna i juni ser gräsmattan ganska tovig ut men det rättar snart till sig. Snart ser den ut som vilken gräsmatta som helst och till nästa vår kommer samma härliga vårflor tillbaka. Förhoppningsvis med ännu fler blommor!

Naturlig_trädgård;naturträdgård;äng_i_trädgård;ängsväxter_i_gräsmatta;vilda_växter_i_trädgården;gullviva;revsuga;bellis;tusensköna

↧

Stor gemsrot - växtporträtt

February 12, 2015, 7:19 am

≫ Next: Lilla surjordspartiet - planer och drömmar

≪ Previous: En vildare gräsmatta

När vi tog över vårt ställe för sju år sedan fanns endast några få planteringar och lite enstaka rester av en tidigare trädgård. Men några glada överraskningar har trädgården bjudit på i alla fall i form av växter som blivit nya bekantskaper och som jag lärt mig uppskatta.

Bland annat en högrest perenn med gula strålblommor.

Det visade sig vara en stor gemsrot eller stor vårkrage (Doronicum plantagineum)!

Redan i april har den tittat upp ur jorden och de stora bladen bildar rejäla ruggar när mycket annat fortfarande är skirt och spirande.

I mitten av maj slår blommorna ut. De är lite lösare och rufsigare än blommorna på den vanliga vårkragen (D. orientale).

Stor gemsrot (Doronicum plantagineum)

Blomningen håller på någon månad och klipper man av stänglarna håller sig bladverket riktigt skapligt resten av sommaren. Är det varmt och soligt slokar bladen för att repa sig igen på kvällen när det blivit svalare. Därför passar den bäst i halvskuggigt läge. Den blir ca 60 - 80 cm hög. Härdighet A och den klarar galant de hårda vintrarna i Bergslagen.

Den har inte stora krav på jordmånen men tackar inte nej till en näringsrik jord. Trots det passar den till förvildning och i trädgårdens naturligare delar. Bladen blir mindre och blomningen inte så riklig, men den är tacksam och tålig och därför ett toppenval. Oavsett om den står i rabatt eller huserar i naturen!

↧

Lilla surjordspartiet - planer och drömmar

February 20, 2015, 1:14 am

≫ Next: Underbaraste vårtecknet

≪ Previous: Stor gemsrot - växtporträtt

För några år sedan gjorde vi ett litet, litet surjordsparti vid gaveln av lillstugan. Mest på prov! Det ligger mellan husgaveln och skogen och solen kommer bara ner hit ett par timmar mitt på dagen. Regnvatten från taket leds rakt ut i jorden för att den enda rhododendron som vi planterat där ska trivas.

Rhododendron brachyparcum

Det är en R. brachyparcum. Jag fick den av min gudmor för tio år sedan och den är därför en kär växt. Den trilskas lite och blommar sällan men är behändig i formatet och kan inte stå bättre någon annan stans. Har flyttat med den från trädgården i Stockholm (som nu är såld).

Planerna är nu att utöka partiet och fortsätta med tanken att ha inhemska surjordsväxter (utom rhododendron som får stå kvar). Platsen blir mellan husknuten och björkarna ungefär.

Området för surjordpartiet

Linnea och hönsbär, vilda växter för surjordspartiet.

Redan nu växer här linnéa och hönsbär. Jag har fuskat lite eftersom jag inte fick tag på Cornus suecica och har i stället planterat Cornus canadensis. Men den tycks trivas och breder långsamt ut sig.

Två andra vackra svenska vildväxter jag har prövat här är Jungfru Marie nycklar och bienellen skogsklocka.

Jungfru Marie nycklar, skogsklocka och vitpyrola

En planta av jungfru marie nycklar (ovan till vänster) hade slagit sig ner i en jordhög och jag ville inte riskera att förlora den. Jag flyttade den till surjordspartiet och den svarade med att blomma med kraftigare stängel än någon av de andra vilda orkidéerna på tomten! Jungfru Marie nycklar är en av de få inhemska orkideerna som trivs i sur jord. De flesta svenska orkideerna hittar man annars i kalktrakter. Skogsklockan (ovan i mitten) drog jag upp från frö för några år sedan men den blev inte långlivad eftersom vildsvinen grävde sönder planteringen. Nu har jag beställt nya frön och ska dra upp flera plantor. Tyckte så mycket om den! Vitpyrola till höger är en skogsväxt som vi har ganska gott om. Nu när vi successivt fäller träd och skogsnaturen får ge vika är jag rädd att förlora den lilla söta pyrolan. Tänker försöka flytta några plantor på prov och ser hur det går. Den lär vara svår att flytta har jag läst. Två marktäckare som inte har trivts är myskmadra och hasselört. Tror jorden är för näringsfattig och pH-värdet för lågt för dem.

Andra växter som kan vara värda att pröva som marktäckare är den söta lilla harsyran och ekbräken.

Man behöver ju en stomme av lite högre växter i surjordspartiet också. Just nu står några andra buskar där, mest för att jag inte vet var jag ska göra av dem men tanken är att ta plantor av odon från nedre delen av tomten och försöka få att trivas här. Tycker de gröngrå bladen är väldigt dekorativa!

Odon

En annan växt som växer vild hos oss är skogsolvon. Har bara hittat små skott ännu på vår egen tomt, men genom att flytta dem till lite mer ordade förhållanden kanske de sätter fart. Skogsolvon vill ha det ganska fuktigt. Därför tänker jag plantera dem nedanför större stenar med lutning mot plantan. Stenen fångar upp regnvatten som rinner ned vid buskens rot är det tänkt.

Skogsolvon (Foto: Wikipedia)

Vi bygger upp partiet med torvblock, stenar och gamla stockar. Vi stödköper nog lite färdig rhododendronjord men merparten av jorden gör vi av lövkompost och förna från barrskogen. Vi har dessbättre inga rotogräs som spökar så det är bara att ta bort grässvålen och bygga uppepå.

Torvblock, sten och gamla stockar utgör stommen.

Det här är en av planerna på göra listan 2015, en lista som kanske mer är en önskelista. Jag vet att vi har betydligt viktigare saker att ta hand om i sommar men det är ju så roligt att planera! Halva nöjet!

↧

Underbaraste vårtecknet

February 22, 2015, 1:55 am

≫ Next: Mitt digitala herbarium på AoT

≪ Previous: Lilla surjordspartiet - planer och drömmar

I morse låg hela världen in bäddad i 5cm fluffig nysnö. Vackert är det men jag som längtar så efter våren!

Nu är det plusgrader och det droppar från träd och takskägg. Molntäcket lättar och solstrålarna tittar fram. Är det vår eller vinter?

Men under min promenad i går eftermiddag hörde jag den, vårens allra finaste budbärare koltrasten. Man blir salig. Lyssna på den vackra sången i marginalen till höger ==>

Foto: Wikipedia

Ingen tvekan, våren är på väg.

↧

Mitt digitala herbarium på AoT

March 5, 2015, 8:46 am

≫ Next: Blommig Fredag - Skär Lycka

≪ Previous: Underbaraste vårtecknet

Med åren drar man verkligen på en stor mängd bilder på växter och trädgårdar, både sin egen och andras. Man ordnar och stuvar om bland sina bilder, gör nya mappar och nya sorteringar för att hitta. Och man måste vara noga med backup för att inte riskera att allt går förlorat.

Har lite saknat ett bra extern ställe att spara bilderna på. Nu har jag kikat runt och fastnade till slut för medlemssidan på Allt om Trädgårds websida. Vilket bra ställe! Varför har jag inte tänkt på det tidigare? Nu känns det kul att ladda ner och skapa en bra struktur och kanske dela med sig till andra medlemmar. Och här känns det naturligt att nörda till det och sortera på latinska namn! Det här blir ju liksom ens digitala herbarium.

Kanske några av er andra som har medlemsalbum på AoT?

Välkomna att kika på mina bilder här Min sida AoT (har precis börjat så det är inte så mycket där ännu).

↧