En vildare gräsmatta

Bilden här ovanför är några år gammal. Då hade bellis och gullvivor precis börjat sprida sig ordentligt. 

Så småningom vandrade revsugan in, alldeles på eget bevåg men det blev väldigt vackert tillsammans.

Nu vill jag skapa samma fina vårliga gräsmattor i Bergslagen. Jag får göra som jag gjorde tidigare, plantera in fröplantor som sedan får sprida sig på egen hand. Det brukar ta några år, men sedan fullständigt exploderar det. Bellis frösår sig utan att man hinner märka hur. Revsugan förökar sig med utlöpare och sköter sig också på egen hand. Gullvivorna sätter frö ganska sent på säsongen så det kan vara klokt att stödså med lite köpt frö. Gullvivefrön är ljusgroende så de ska inte myllas ner utan bara spridas ut. Men skapa gärna några kala fläckar i gräsmattan för att öka möjligheten att få starka plantor.

Revsuga finns med både gröna, röda och marmorerade blad. Ska man låta den sprida sig i gräsmattan tycker jag att den helt gröna är finast.

Vi hade både rödbladig och grönbladig i vår matta, men den grönbladiga (ovan) ser naturligast ut.

Fram i mitten av juni när allt har blommat ut är det dags att klippa gräsmattan som vanligt. Det är viktigt för att höga gräs inte ska ta överhanden och kväva vårblommorna. Gullvivorna gror aldrig i högt gräs. Fröna måste ha gott om ljus för att gro. Efter de första klippningarna i juni ser gräsmattan ganska tovig ut men det rättar snart till sig. Snart ser den ut som vilken gräsmatta som helst och till nästa vår kommer samma härliga vårflor tillbaka. Förhoppningsvis med ännu fler blommor!